Möten

handslag

Att mötas är en bekräftelse på vänskap.

Man kan träffas och mötas på olika sätt. Vi kan ringa, skicka vykort eller maila varandra. Men vi kan också mötas i verkliga livet. Det gjorde jag idag. Min kompis Maria, som ibland är hos Hasse i Ottebol av alla ställen kom och hälsade på. Inget märkvärdigt, det blev lite snack över en fika med morotskaka som ungarna hade hjälpt till att baka. Jätteroligt att få ett flerdimensionellt ansikte på någon som jag lärt att känna via en blogg på nätet.

Maria missade Thomas med 15 minuter. Thomas är en annan kompis som jag också har träffats via internet. Han och Peter är på väg till Norge på motorcykel och passade på att komma hit och hälsa på. Jag tror att Maria har läst Thomas blogg och tvärtom.

Möten kan vara roliga och givande.

Ett mindre roligt möte hade jag med mig själv natten till idag, mig själv som stupfull. Det var inte givande…….

Trevlig midsommar!

Vill bara passa på att önska Er alla en riktigt trevlig midsommar!
I morgon ska jag försöka att hinna med ett cykelpass på förmiddagen. Sen blir det traditionsenlig sillunch, tyvärr utan de vanliga sällskapet. Jag har lagt in egen sill och gjort egen granbitter. När sillen och snapsen har gjort sitt innanför västen blir det midsommarfirande vid bygdegården i Högvalta och efter det gemensam grillkväll hos några goda vänner.

Vad ska Du göra i morgon?

Titta ett hus!

Nytt hus innebär massor med saker att ta tag i. Vi lever och bor här sedan förra sommaren, men det känns som att det var alldeles nyligen vi flyttade hit. Jag vet fortfarande inte riktig vilka som är mina garderober på övervåningen och ett av rummen är fyllda av ouppackade flyttkartonger. Det är kartonger som inte går att packa upp just nu säger min fru så dessa skall bytas ut mot andra kartonger som man kan packa ur. Moment 22 liksom! Dessutom hittar jag inte mitt munspel. Tänk bara en sån sak.

Vi tog hjälp med att få iordning barnens rum, matsalen och vardagsrummet innan jul. Resten skall jag göra, mestadels på egen hand men också med hjälp av hantverkare eller goda vänner. Ingenting som vi planerar att göra är av akut karaktär. Ingenting är trasigt eller funktionsodugligt. bara lite lagom slitet sedan 1978…….

Johannas rum

Idas rum

Ungarna fick fria tyglar. Johanna valde tapet med tassar och en bård med söta hundar. Ida valde att måla en vägg helt i guld! Till det blev det tapeter och bård med sjöjungfrun Ariel.

Förutom köket som kommer att bytas ut och göras större och badrummet som skall moderniseras kommer det alltså mest att handla om ytrenovering. Måla, tapetsera, riva ut heltäckningsmattor och slipa golv. Det vore skönt att få färdigt allting NU, men jag är realistisk och känner faktiskt ingen stress. Jo lite kanske eftersom jordvärmen som värmer huset inte verkar klara av de riktigt kalla månaderna som vi har. Elräkningarna dec-feb var läskigt höga. Det måste vi titta på innan nästa vinter. Vi har ju öppen spis med kassett och en kakelugn. Det lättaste är väl att skaffa ved så att vi kan hålla skorstensstocken varm under de värsta köldknäpparna.

Kakelugnen

Trots att huset är riktigt stort så har vi inget gästrum. Det är iof. gott om plats i vardagsrummet och bara att slänga ut ett par madrasser. Men det känns lite futtigt när vi har 260 kvm boyta och lika mycket biyta i form av andra byggnader på gården. Därför planerar jag att inreda övervåningen av garaget och ordna gästrum där. Den ursprungliga idén med de 70 kvm är att göra iordning en tvårumslägenhet som våra döttrar kan ha när de blir äldre. Jag ska bestämma hur lägenheten ska se ut så blir steg ett att iordningställa ett av rummen till gästrum. Barnen är ju bara 5 & 8 år gamla så jag har gott om tid på mig innan det är dax för dem att flytta ut.

GästrumBlivande gästrum

Marken runt huset har börjat att växa igen med sly och den fina tallskogen runtom har också börjat att bli för tät. Skog och stora tomter är alltid evighetsprojekt, det är bara att bestämma sig för i vilken ände man ska börja i. Ett litet problem som jag måste ta tag i är att få ordning på vattenavrinningen över infartsvägen. Det stod decimeterdjupt med vatten där i höstas och börjar se likadant ut nu när snön börjar smälta. Grävmaskin och en jäkla massa grus tror jag den lösningen stavas.

Vattenpuss!

Men vadå ”Titta ett hus!”?

Om man sitter vid köksbordet och tittar ut ser man (eller snarare såg) en övervuxen syrenberså med ett jättefint gammalt uthus i sten och puts bakom. Vi bestämde oss för att ta bort halva bersån vilket jag började med i höstas. Jag slutade för att klingan på röjsågen var slö. Sen försvann sågen innan jag hann få på en ny klinga…….. Nu tog jag tag i det på nytt m.h.a. en kraftig busksax, och se där dök det lilla huset upp!

Hus-tittut!

Gammal man gör så gott han kan

Även vi ungdomar blir äldre och det föll sig inte bättre än att jag gick och fyllde 40 år för ett tag sedan. Hade bestämt mig för att ställa till med en skaplig fest. 63% hitrate på inbjudningarna innebar att vi var drygt 30 personer som partajade på bygdegården i Högvalta.

Min bästa kompis, tillika låtsasbrorsa, Magnus och hans Agneta kom redan dagen innan och var till stor hjälp både före, under och efter festen.

Vi började med bubbel och mingel för att sedan sätta oss till bords. Sill, öl och snaps till förrätt satt som en smäck. Kött och potatisgratäng till varmrätt och blåbärspaj med vaniljsås till efterrät smakade också smarrigt. Efter det trollade vi fram ett groggbord och allt verkade tilltala mina gäster. Det är jag glad för!

Vicky, Geir & Thomas
Foto: 40-åringen

2 x pucko!
Foto: Thomas Lindholm

Vi hade inte riggat för disco men lite musik i bakgrunden fanns där. Agneta däremot riggade ett eget diskho utan motstycke i köket på övervåningen. Stort tack för det Agneta!

Jag hade avböjt presenter och istället tipsat om att slänga in en hundring till världens barn vilket de flesta hörsammade. Tror att det blev ungefär 2000 spänn till bättre behövande. Tack för det!

Världens Barn logo

Men det blev ändå lite prylar på ett improviserat presentbord. En flarra whisky, en kasse bärs, en ursnygg Tour De France-piké, lite blomstercheckar och en middag med barnvaktsservice. Tänk att ni inte kunde lyssna på mig….. Tack för det!

Jobb sökes!

Nu hände det som jag inte ens kunnat drömma om! Jag står utan jobb från och med nästa vecka. Den Amerikanska leverantören tänker göra på ett annat sätt vilket gör att firman inte vågar att satsa på den nya produktgrupp som jag var satt att sälja. Tack och adjö!

Jag är en jäkel på mätning, produktion av kartprodukter och underlag för projektering av infrastruktur. Jag har jobbat med utveckling inom området under en längre tid åt två kommuner i Stockholmstrakten och efter det som konsult åt Botniabanan. Börja nu inte träta om onyttan (eller nyttan) med den banan, för det skiter jag i. Det har varit ett jobb för mig och inget annat.

Men nu behöver jag alltså nya uppdrag. Anställd eller konsult spelar mindre roll. Bara jag får någonting att jobba med!

Här är mitt CV:

jj-cv-0902-1

jj-cv-0902-2

jj-cv-0902-3

2 x eld

Jag lovade ungarna utflykt idag så Ida var i eld och lågor redan kl. 9 i morse när jag kom hem efter att ha kört Johanna till skolan.

Jag fick henne att lugna sig en stund till men kl. 10 stod vi och packade ved i en väska som redan var överfull med fikaprylar.

Fikaväska

Sen tog vi bilen och körde upp i vår egen skog på andra sidan riksvägen. Det var rätt mycket snö och skare som inte bar varken mig eller Ida. Ida klagade på att det var jobbigt och som den snälla pappa jag är så trampade jag upp en fin stig till Ida så att hon fick en lätt och fin promenad. Myrsteg i 1 km är ganska jobbigt kan jag meddela.

Utflykts-Ida

Efter en stund kom vi fram till vår förutbestämda fikaplats. Nu bullade vi upp äppelbitar, kakor, varm Oboy och kaffe. En liten brasa fick vi till också. Inte för att vi behövde värma oss utan mer som mysfaktor.

Utflykts-Ida

Chokladen och äppelbitarna gjorde underverk i den lilla trötta kroppen så hon formligen studsade tillbaka till bilen. Då var snön inga problem……

När Johanna kom hem med skolbussen var det första hon frågade mig när hon kom in: -När ska vi gå till skogen då? Så det var bara att göra om proceduren. Väska med fika och ved och så ut i skogen. Men nu tog vi vår skog som ligger alldeles runt huset, smidigt som attan!

Först en liten promenad sen fika och brasa!

Utflykts-Johanna

Det här med brasa är en liten pedagogisk grej för Johanna. Av någon anledning är hon vansinnigt rädd för öppen eld som inte brinner i en öppen spis eller kamin. Jag försöker därför att elda litegrann så ofta jag får tillfälle för att visa henne att det inte är farligt. Idag var det ju snö runt och jag visade hur elden slocknar så fort man lägger lite snö på den. Det var hon imponerad och nöjd av så idag gick det helt lungt och smärtfritt när jag plockade fram den lilla pyromanen inom mig.

Tänk att jag har fått en dotter som är rädd för eld!

eld1 eld2 eld3

 

 

 

 

 

Tre fräckt stulna bilder av Tobias Hassellöf!

Granbitter

Utan någon som helst cermoniell tanke plockades sakerna ur julgranen och den kastades ut på gården.

naken julgran

Jag hade bara ett litet problem. Förr om åren har vi ju varit tvungna att köpa gran. De granarna har nästan alltid börjat barra direkt de kommit in i värmen. Men i år högg vi vår egen gran i vår egen skog och kunde ställa in en färsk grön gran som inte legat ihopknölad på något lastbilssläp från Danmark sedan mitten av oktober.

Vad är då problemet tänker ni? Grabben slipper ju att köpa gran, den är snygg och barrar inte! Är han dum eller?

Jo förstår ni. Jag fick ett recept på Granbitter, en Jämtländsk variant av Skogsstjärnan, av en god vän till mig. I receptet står det att man ska repa 2 nävar torra granbarr. På den här jävla granen gick det inte att repa ett enda barr. De satt fast som berget!

Men jag löste det ändå.

grunden till Granbesken

Den grenen ska få torka ordentligt!

Receptet på granbitter då:
* repa 2 nävar granbarr av den uttjänta julgranen
* blanda barren med en flaska sprit
* låt stå i två veckor
* sila av
* skål!

Ja se det snöar, ja se det snöar, det vore roligt hurra!

-17 grader i natt men ingen snö uppifrån. Vad gör man då? Jo, man går upp kl. 05.00 och beger sig till skidstadion i Arvika för att dra igång snökanonerna. När förhållandena är så perfekta som de var i morse så lägger man ut en 20-25 meter lång snösträng som är en halv meter tjock per timma. Om ett par dagar har vi snö runt hela elljusbanan. Då jäklar blir det skidåkning!

10 kubik snö per timma! Nu jäklar ska här knuffas snö!

Nu ska jag sova middag en stund.