Titta ett hus!

Nytt hus innebär massor med saker att ta tag i. Vi lever och bor här sedan förra sommaren, men det känns som att det var alldeles nyligen vi flyttade hit. Jag vet fortfarande inte riktig vilka som är mina garderober på övervåningen och ett av rummen är fyllda av ouppackade flyttkartonger. Det är kartonger som inte går att packa upp just nu säger min fru så dessa skall bytas ut mot andra kartonger som man kan packa ur. Moment 22 liksom! Dessutom hittar jag inte mitt munspel. Tänk bara en sån sak.

Vi tog hjälp med att få iordning barnens rum, matsalen och vardagsrummet innan jul. Resten skall jag göra, mestadels på egen hand men också med hjälp av hantverkare eller goda vänner. Ingenting som vi planerar att göra är av akut karaktär. Ingenting är trasigt eller funktionsodugligt. bara lite lagom slitet sedan 1978…….

Johannas rum

Idas rum

Ungarna fick fria tyglar. Johanna valde tapet med tassar och en bård med söta hundar. Ida valde att måla en vägg helt i guld! Till det blev det tapeter och bård med sjöjungfrun Ariel.

Förutom köket som kommer att bytas ut och göras större och badrummet som skall moderniseras kommer det alltså mest att handla om ytrenovering. Måla, tapetsera, riva ut heltäckningsmattor och slipa golv. Det vore skönt att få färdigt allting NU, men jag är realistisk och känner faktiskt ingen stress. Jo lite kanske eftersom jordvärmen som värmer huset inte verkar klara av de riktigt kalla månaderna som vi har. Elräkningarna dec-feb var läskigt höga. Det måste vi titta på innan nästa vinter. Vi har ju öppen spis med kassett och en kakelugn. Det lättaste är väl att skaffa ved så att vi kan hålla skorstensstocken varm under de värsta köldknäpparna.

Kakelugnen

Trots att huset är riktigt stort så har vi inget gästrum. Det är iof. gott om plats i vardagsrummet och bara att slänga ut ett par madrasser. Men det känns lite futtigt när vi har 260 kvm boyta och lika mycket biyta i form av andra byggnader på gården. Därför planerar jag att inreda övervåningen av garaget och ordna gästrum där. Den ursprungliga idén med de 70 kvm är att göra iordning en tvårumslägenhet som våra döttrar kan ha när de blir äldre. Jag ska bestämma hur lägenheten ska se ut så blir steg ett att iordningställa ett av rummen till gästrum. Barnen är ju bara 5 & 8 år gamla så jag har gott om tid på mig innan det är dax för dem att flytta ut.

GästrumBlivande gästrum

Marken runt huset har börjat att växa igen med sly och den fina tallskogen runtom har också börjat att bli för tät. Skog och stora tomter är alltid evighetsprojekt, det är bara att bestämma sig för i vilken ände man ska börja i. Ett litet problem som jag måste ta tag i är att få ordning på vattenavrinningen över infartsvägen. Det stod decimeterdjupt med vatten där i höstas och börjar se likadant ut nu när snön börjar smälta. Grävmaskin och en jäkla massa grus tror jag den lösningen stavas.

Vattenpuss!

Men vadå ”Titta ett hus!”?

Om man sitter vid köksbordet och tittar ut ser man (eller snarare såg) en övervuxen syrenberså med ett jättefint gammalt uthus i sten och puts bakom. Vi bestämde oss för att ta bort halva bersån vilket jag började med i höstas. Jag slutade för att klingan på röjsågen var slö. Sen försvann sågen innan jag hann få på en ny klinga…….. Nu tog jag tag i det på nytt m.h.a. en kraftig busksax, och se där dök det lilla huset upp!

Hus-tittut!

Vehôgging & måntinbajk på Värmländska

Ni som läste mitt inlägg fån midsommardagen kanske kommer ihåg att jag mediterade över en stor hög med okluven ved?

Idag skulle de resterande klabbarna tas. Till min hjälp hade lånat in en riktig klyvyxa, en kil och en slägga. Jag gjorde mig redo och svingade yxan ner i den första vedkubben….

Surved

Splosch! Veden var så sur att jag sänkte yxan i träet utan att få kubben att spricka det minsta. När jag till slut lyckats att lirka loss yxan försvann huggmärket precis som när en torr lite skrynklig svamp blir blöt igen. Det syntes fan inte att yxan hade suttit där! Här fick jag mig ett riktigt styrketräningspass på ca. 4 timmar, men nu är veden kluven!

Svettiga träningskläder!

 

På kvällen hängde jag med klubben, Arvika IS, på deras MTB-träning.
Nu vet jag hur en sån går till: grusväg – hårdkörning – många slakmotor (långa sega uppförsbackar). Rundan från start till slut skulle ta ca. 2 timmar, men vi kom tillbaka till stan redan efter 75-80 minuter. Som tur var fick jag mig en guidning av Arvikas utkanter och fick därmed ihop 120 minuters XC-svettocykling. Nice!

OK, Ni AIS:are som eventuella har hittat hit: Det var inte så farligt som det lät.