Yesterdays winner is todays looser

Måndagar och fredagar är hemmadag med Ida. Eftersom jag är pappaledig med Johanna, som går i skolan mellan 9 och 14, så måste Ida straffas och får bara gå på dagis 15 timmar per vecka. Hon blev skitsur när jag berättade det i februari, men nu har hon nog kommit på att det är rätt skönt att få vara hemma och få 100 % uppmärksamhet av mig.

Idag ville hon dock inte ha alla mina 100 % så jag passade på att maila förslag på datum med bifogat CV, det är kanske jobb på G!

Angående vinnare och förlorare så åkte jag, som vanligt, på däng av Ida under dagens första matcher i Memory. På det megastora ”Bamsememoryt” hade jag inte skuggan av en chans, men på ”Höjdarmemoryt” var jag något bättre. Är det för att jag har fyllt 40 som jag har tappat närminnet?

Bamsememory

Höjdarmemory

Ida är i alla fall ruskigt duktig på det här.

2 x eld

Jag lovade ungarna utflykt idag så Ida var i eld och lågor redan kl. 9 i morse när jag kom hem efter att ha kört Johanna till skolan.

Jag fick henne att lugna sig en stund till men kl. 10 stod vi och packade ved i en väska som redan var överfull med fikaprylar.

Fikaväska

Sen tog vi bilen och körde upp i vår egen skog på andra sidan riksvägen. Det var rätt mycket snö och skare som inte bar varken mig eller Ida. Ida klagade på att det var jobbigt och som den snälla pappa jag är så trampade jag upp en fin stig till Ida så att hon fick en lätt och fin promenad. Myrsteg i 1 km är ganska jobbigt kan jag meddela.

Utflykts-Ida

Efter en stund kom vi fram till vår förutbestämda fikaplats. Nu bullade vi upp äppelbitar, kakor, varm Oboy och kaffe. En liten brasa fick vi till också. Inte för att vi behövde värma oss utan mer som mysfaktor.

Utflykts-Ida

Chokladen och äppelbitarna gjorde underverk i den lilla trötta kroppen så hon formligen studsade tillbaka till bilen. Då var snön inga problem……

När Johanna kom hem med skolbussen var det första hon frågade mig när hon kom in: -När ska vi gå till skogen då? Så det var bara att göra om proceduren. Väska med fika och ved och så ut i skogen. Men nu tog vi vår skog som ligger alldeles runt huset, smidigt som attan!

Först en liten promenad sen fika och brasa!

Utflykts-Johanna

Det här med brasa är en liten pedagogisk grej för Johanna. Av någon anledning är hon vansinnigt rädd för öppen eld som inte brinner i en öppen spis eller kamin. Jag försöker därför att elda litegrann så ofta jag får tillfälle för att visa henne att det inte är farligt. Idag var det ju snö runt och jag visade hur elden slocknar så fort man lägger lite snö på den. Det var hon imponerad och nöjd av så idag gick det helt lungt och smärtfritt när jag plockade fram den lilla pyromanen inom mig.

Tänk att jag har fått en dotter som är rädd för eld!

eld1 eld2 eld3

 

 

 

 

 

Tre fräckt stulna bilder av Tobias Hassellöf!

Arkitekt Ida Jansson

Bostäder

Ibland är det riktigt roligt att se på när ens barn snappar upp sånt som man själv pysslar med. Ida har under de senaste veckorna försökt att förstå vad jag jobbar med och vart. Som egenföretagare flänger jag ju runt en del. Det är jobb lite var stans i stan kan man säga.

Som den goda far jag är har jag berättat att jag jobbar med Peter i Vallentuna ibland och med Magnus i Sundbyberg ibland. I Vallentuna mäter vi så att man ska veta vart man får bygga hus och vägar.

I helgen presenterade så arkitekten Ida Jansson sin idé om att bygga en småstad med närhet till naturen.

Planmodellen

Se så fint gångvägen bakom bostäderna leder rakt ut i grönområdet. Till vänster ser vi anslutningsvägar och viadukter och i mitten småstaden med allt nödvändigt inom räckhåll.

Rosa drömmar

Ida har lyst lika skarpt som solen de sista dagarna. Det har varit jättemysigt på morgnarna innan jag har lämnat på dagis. Inte så mycket frukostmys, bara en skön stämning tillsammans med mina barn.

En bidragande orsak till Idas solskenshumör måste vara fröknarna på dagis. De tar emot barnen med öppna armar varje dag. Jag blir nästan lite tårögd.

Tack för det!

photo.jpg

Nypärer till midsommar, eller ett försök att vara pedagogisk

Pedagogisk sådd

När jag plockade ut potatisen ur kylskåpet för några veckor sedan hade de börjat att gro. Min pedagogiska ådra vaknade till liv och jag berättade för ungarna att om man stoppar ner potatisarna i jorden så växer det ut nya. Ja ni vet säkert hur det funkar.Potatisarna lades på diskbänken i väntan på tomma mjölkkartonger att sätta dem i.

Tror ni att jag kom ihåg att spara mjölkkartonger?
Var ungarna överentusiastiska?
Var det en så bra idé över huvudtaget?

NEJ!
NEJ!
NEJ!

Strax innan vi skulle åka till svärmor över kristi-flygare-helgen fick jag loss en kartong och försökte få mina barn intresserade. Resterande potatisar följde med till svärmor på onsdagen. Söndagen den 20 maj, strax innan vi skulle åka hem, stoppade jag resten av potatisarna i varsin mjölkkartong. Ungarna verkade fortfarande tämligen ointresserade.

Men när vi kom hem och inspekterade premiärpotatisen som hade kommit i jorden redan en vecka tidigare sken ungarna upp när de såg att ett grönt blad hade trängt fram ur jorden. Kanske hade mina ansträngningar gått hem trots allt!

Färdiggrott