Ida har börjat på ett nytt dagis. Hon har alltid varit rätt tuff och visade det även den här gången när hon satte igång och leka första dagen vi var där för att titta litegrann. Hon ville inte gå hem när vi skulle, vilket iof. var helt väntat.
Hon har fått några bra kompisar som hon leker med. Här har de show en fredagseftermiddag när jag skulle hämta Ida.
Eller är det kanske fröken Nilsson?
Johanna har blivit etta-gluttare på Agnetebergsskolan. På skolgården har hon hittat klätterprylarna som hon gillar skarpt.
Vaknar av att telefonen ringer. Flyttbilen är på väg in på gården, men jag kan ändå inte riktigt haja att vi faktiskt har flyttat från Viksjö till Arvika.
* två utemöbelsgrupper
* allt löst i förrådet
* en ribbstol
* 5 cyklar
* ännu mer löst bråte
* 2 gasoltuber, P6
* en jävla massa elverktyg
* motorsåg
* m.m.
* m.m.
* m.m.
och 6 balar isolering!
I morgon bitti kommer flyttfirman och tar alla möbler och allt löst som är kvar i huset och på torsdag morgon står samma lastbil på gårdsplanen i Arvika för att packas ur.
För några veckor sedan satt jag på exakt samma trappa och bloggade från samma telefon om exakt samma sak vid ungefär samma tidpunkt..
Visst är det lite ljusare idag?
Myyyysigt!
Kul att vi lyckades klämma in en finölskväll trots regn och köksplanering. Thomaz tog elbilen med cykeln på taket och kom över i kväll. Det behöver inte vara något märkvärdigt mer än ölen eftersom båda är smått lyriska över Belgisk öl.
Jag fick hjälp av T med en massa fix på min Linuxserver som inte har funkat riktigt bra. Nu verkar allt snurra problemfritt.
Vi snackade om cykel, datorer, bilar, öl och flera andra mer eller mindre onämnbara ämnen som vi snuddade vid.
Synd att inte flera har nappat på blänkaren om en riktigt härlig cykelhelg på Skeikampen i Norge. Min tråd på Happymtb har helt dött ut. Vad man missar om man inte åker? Tre underbara cykeldagar i fantastisk fjällterräng, fest, öl, och cykelsnack! Vi har redan fyllt en stuga, men det hindrar ju inte att några andra happyiter bokar en egen stuga och hänger på.
Nåja. Sista kvällen, på det här sättet, innan jag flyttar till Arvika var jättetrevlig som vanligt. Men av någon anledning blir det mindre gjort så fort grannen Tobias kommer in. Jag vet inte riktigt vad det beror på….
Elbil till trots, men med den akoholhalt som T lyckades pumpa in i sitt blodomlopp så får man inte köra. Kanske inte ens cykla? Natten var mörk och jag fick låna ut min superstarka Dinotte-lampa så att han skulle finna vägen hem.
Under de senaste dagarna har jag använt min namnteckning till att signera två mycket viktiga papper.
I fredags skrev jag på ett anställningsavtal för en firma från Sundsvall med kontor i Karlstad. Jag var lite tvehågsen över att söka jobb med fast anställning då min egen firma går så pass bra just nu att jag inte får tiden att räcka till. Eller det kanske var just därför som jag bestämde mig för att lägga firman på is ett tag och till slut knackade ihop en ansökan. Vi flyttar till en ny ort inom kort och jag vill hinna med lite annat än att bara jobba och sköta firmans papper på kvällar, nätter och helger.
Vad jag ska göra? Jobba med försäljning och service av ett GPS-baserat guidesystem för grävmaskiner. Det kommer att bli lattjo-lajban!
Nu ikväll var det dax igen. Vi ska sälja vårt hus och hade VIP-visning på måndagskvällen. Det såldes ett hus här i förra veckan. Den visningen var årets största enligt mäklaren och huset såldes till ett av de högre priserna i området. Vi drog nytta av detta genom att bjuda in de som hade varit med och bjudit. Det fungerade enligt planerna och vi sålde vårt hus till tangerat rekordpris.
Grattis husköparna! Ni har nog inte fattat det ännu, men ni har köpt ett av de finaste radhusen på Högbyvägen!
Tänk er slutet av gårdagen eller början av en ny dag. Klockan är 3 på morgonen, fåglarna vaknar och bruset från 61:an gör sig påmind med jämna mellanrum.
Jag sitter på trappen till mitt nya hus och njuter. Svårslaget!
Så här slutade resan med Volvon till Arvika i helgen.
Bilen var fullpackad, precis som släpkärran vi drog med oss. Strax innan Kil skulle jag köra om en bil som körde mer än sakta. När jag låg jämsides med den andra bilen så bara dog Volvon. Färddatorn förkunnade:
MOTORPRESTANDAN NEDSATT, KONTAKTA VERKSTAD
Bilen kröp fram med 10 km/tim trotts plattan i mattan. varför gör man så? Det måste vara någonting instinktivt som gör att man tror att det gär bättre om man trycker hårdare på gaspedalen. Jag hann precis svänga ner på en grusväg innan motorn stannade helt.
Jag är evigt tacksam för Falck´s Assistance-försäkring.
Ett telefonsamtal till 020-22 00 22 fixar allt!
Bärgaren kom på 30 minuter, hivade upp Volvon på flaket och började ringa efter hyrbil. Det visade sig vara lite problem eftersom vi behövde dragkrok. Det ordnade sig dock och MabiRent skickade en Volvo V70 med krok från Kristinehamn. Jag blev avlämnad vid Mabis kontor i Karlstad och bärgaren drog vidare med min bil till Volvoverkstaden. Jag fick min hyrbil och kunde åka ner till verkstaden och packa om alla grejor och köpa med mig mat till resten av familjen som satt kvar i den fina skogsdungen där bilen stannade. 2 timmar efter haveriet var vi på väg igen och efter det funkade allt som det skulle hela helgen.
Vad var det då för fel på bilen?
För tre år sedan trimmade jag bilen med en trimsats som ändrar bilens elektronikbox utan yttre påverkan. Till denna trimsats ingår ett sportluftfilter som ska ge spisen lite extra syre. Detta luftfilter skall enligt instruktionerna göras rent rätt ofta visade det sig. Jag har gjort rent det där filtret exakt 0 gånger sedan det installerades!
Vår stackars Volvo har helt enkelt haft synnerligen svår ansträngningsastma de senaste åren……..
I morse satte jag mig i hyrbilen kl. 05.00 för att åka till Karlstad och hämta hem Volvon. 6 timmar senare var jag tillbaka i Botkyrka för att slutföra ett jobb och kl. 15.00 var jag hemma i Viksjö igen. Det känns lite konstigt att hinna så långt på så kort tid.
Nu sitter det ett nytt originalfilter (som inte behöver rengöras så ofta) i bilen, en ny luft-någonting-pryl och en lika ny turbo-någonting-mojäng som båda blev kvävda av luftfiltret. Haveriet kostade en del, men jag får intala mig att det kunde kanske ha varit värre! Ska man ha kul så kostar det helt enkelt! Det vet jag och det vet de flesta av mina kompisar. I alla fall de som jag cyklar tillsammans med.
Inte Alingsås, inte heller Arboga eller Abisko. Jag har aldrig sagt att jag ska flytta till Askersund, Arvidsjaur, Alvesta eller för den delen Avesta.
Det enda jag har sagt är Arvika. Kapish?
jansson99 