Arvika IS cykelsektion har tagit upp traditionen att anordna ett motionslopp på cykel runt Glafsfjorden i Arvika. Jag bestämde mig tidigt i våras att jag skulle köra, lite som en nypremiär för mig på min nya hemmaplan. Nu har det ju inte blivit så mycket, eller faktiskt ingen, träning för mig hittils i år men jag ställde mig i alla fall på startlinjen denna fina sensommarlördag i augusti. Planen var att rulla igenom de 86 km långa loppet med en snittfart på drygt 25 km/tim och en sluttid på strax under 3,5 timmar.

Masterbilen ledde oss länge i önskad fart innan han drog på och jag fick se storfräsarna dra ifrån så det sjöng om det. Själv lallade jag på i dryga 30 km/tim i en rätt stor och ostrukturerad klunga. Ibland funkade växeldragningen bra och ibland inte alls. Men vi trampade på och hjälptes åt så gott det gick. Det var en härlig känsla att susa fram i över 45 km/tim på landsvägen utan någon som helst ansträngning.

Nu visade det sig ju att man faktiskt måste träna en del för att cykla fort, så efter 72 km fick jag tacka för mig när krampen satte in i både lår och vader. Jag noterade snittet på 34 km/tim och kände mig faktiskt nöjd ändå. De 14 sista kilometrarna gick betydligt saktare och med pedaltekniken: 10 tramptag-vila-parera kramp -> 10 tramptag-vila-parera kramp o.s.v.

Jag kom i mål på tiden 2,48 med snittet 30,4 km/tim.

Rätt bra för en otränad, fet, snart 40-årig grabb. Jag är nöjd.