Jag är lite av en samlare. Jag har svårt att göra mig av med saker som det inte är något fel på eller prylar som jag vet att jag har användning för bara jag får tid att sätta igång med det där projektet som än så länge bara finns i mitt huvud. Som tur är bor vi på landet och har än så länge gott om plats att stuva undan bra-att-ha-prylarna bakom stora byggnader utomhus eller inomhus i väl tilltagna uthus och garage.
I morse läste jag en tankeväckande artikel i DN som går ut på att göra sig av med 100 saker på ett år. Precis den sparken i arslet som jag behöver!
Jag börjar nu! Hur gör Du?
Läs hela artikeln här:
http://www.dn.se/ekonomi/gor-dig-av-med-100-saker-pa-ett-ar
Läs om #crop100 här:
http://bisonblog.se/2013/05/crop100-the-living-with-less-movement/
Intressant. Förr samlade jag ”braattha” saker men numera är jag riktigt bra på att åka till ÅVC eller lägga kläder i uppsamlingskonteinrar. Skulle jag röja mitt källarförråd så skulle vi tala om att slänga 1000 saker på en dag… men det är så trist och dom syns ju inte
Jag kommer att räkna skräp i antalet släpkärror och prylar av värde som ett-och-ett. Har nog inga problem att få ihop 100 prylar ändå.
Jag ser det som en medveten satsning på att göra mig av med saker som inte används eller är nödvändiga för mig. Jag har för mycket prylar helt enkelt! Jag ska försöka att sälja eller ge bort merparten så att det kommer till användning.
Om det är en protest mot konsumtionssamhällets slit-och-släng-anda ska man väl spara 100 saker som annars hade kastats, samt låta bli att köpa 100 nya saker?
Det är inte en protest mot konsumtionssamhället vad jag kunde utläsa i artikeln. Det är OK att köpa saker.
Aha, så jag måste läsa också? Räcker det inte att dra långtgående slutsatser av rubriken, som jag brukar göra?
Riktiga karlar läser inte manualer!