Strömavbrott

Nu har jag flyttat till ett rött hus med vita knutar långt från ära och redlighet.

Nä då, så farligt är det inte men jag har upptäckt att elmatningen in till huset är lite svajig. Vi har några microkorta strömavbrott varje vecka. Tyvärr går servern med bloggen ner vid varje avbrott för att efteråt inte starta upp ordentligt. Min IT-tekniker bor ju sedan en tid (ja, tidpunkten sammanfaller faktiskt med den Janssonska flytten) så jäkla långt bort men vi ska nog klura ut hur vi ska lösa det.

Nu är väl detta problem egentligen ett ickeproblem, men för Er som trots allt tittar in hit ibland tänkte jag att det kunde vara bra för Er att veta.

Glafsfjorden runt 2008

Arvika IS cykelsektion har tagit upp traditionen att anordna ett motionslopp på cykel runt Glafsfjorden i Arvika. Jag bestämde mig tidigt i våras att jag skulle köra, lite som en nypremiär för mig på min nya hemmaplan. Nu har det ju inte blivit så mycket, eller faktiskt ingen, träning för mig hittils i år men jag ställde mig i alla fall på startlinjen denna fina sensommarlördag i augusti. Planen var att rulla igenom de 86 km långa loppet med en snittfart på drygt 25 km/tim och en sluttid på strax under 3,5 timmar.

Masterbilen ledde oss länge i önskad fart innan han drog på och jag fick se storfräsarna dra ifrån så det sjöng om det. Själv lallade jag på i dryga 30 km/tim i en rätt stor och ostrukturerad klunga. Ibland funkade växeldragningen bra och ibland inte alls. Men vi trampade på och hjälptes åt så gott det gick. Det var en härlig känsla att susa fram i över 45 km/tim på landsvägen utan någon som helst ansträngning.

Nu visade det sig ju att man faktiskt måste träna en del för att cykla fort, så efter 72 km fick jag tacka för mig när krampen satte in i både lår och vader. Jag noterade snittet på 34 km/tim och kände mig faktiskt nöjd ändå. De 14 sista kilometrarna gick betydligt saktare och med pedaltekniken: 10 tramptag-vila-parera kramp -> 10 tramptag-vila-parera kramp o.s.v.

Jag kom i mål på tiden 2,48 med snittet 30,4 km/tim.

Rätt bra för en otränad, fet, snart 40-årig grabb. Jag är nöjd.

Såld igen!

Vi är ett gäng grabbar som väldigt snart flyger till Mallis för att cykla. Min nya cykel ska in för några smärre justeringar. Jag nämnde då för Markus som sålde hojen att jag behöver en cykldator ”men bara en enklare eftersom jag siktar på en Garmin Edge 705 när den finns i Sverige” sa jag. Jag tror nog att jag kan fixa fram en sån innan vi åker svarade Markus kvickt så som den fullfjädrade försäljare han är……..

Ja, då var man såld på ännu en teknikpryl. Kul!

Garmin Edge 705

Jag är såld!

Jag gillar teknik. Ja, det är inget att smussla med. Teknikfreak är nog inte helt fel att säga.

I slutet av 80-talet när det i princip bara fanns två mobilmärken med vardera 3-4 modeller här i sverige kunde jag alla funktioner och finesser (ja de var inte så många men ändå) på samtliga av dessa mobiler. Jag hade koll på de flesta bilmodeller och dess skillnader. Jag hade nog koll på det mesta som hade med teknik att göra. Jag läste Teknikens Värld istället för att jaga brudar.

Men det var då. Nu har jag inte en chans att ha koll på allt. Tur att det finns kompisar som har det åt en. Jag bytte ut min Ericsson P1i när jag köpte en nästan ny Iphone av en kompis i helgen. Han sa att Du kommer inte att ångra dig. I går frågade han om P1:an hade gjort sitt. Jag måste nog erkänna att den har gjort det. Iphonen är fantastisk!

Iphone

Det som är mest fantastiskt är att allting bara fungerar utan installation och krångliga inställningar. Mailen bara fungerar, koppling till Google maps bara finns där. Jag har inte gjort ett skit! Den hämtar adresser ur min telefonbok och skapar en rutt i GM i ett nafs. Den har inte GPS, men en funktion för positionering via GSM-masterna. Det ger en noggrannhet på ca. 100 meter. Perfekt för mitt taskiga lokalsinne. Jag får på några sekunder upp en kartbild som visar ungefär vart jag är. Jag kopplade på datatrafik till fast pris på mitt mobilabonnemang så nu behöver jag inte oroa mig för skyhöga räkningar.

Jag är såld!