Väghyvel också!

Det låter ju nästan som en svordom man skulle kunna använda i närheten av barn….. Men vädret i samband med dagens övning skulle jag vilja banna med grövre uttryck, så håll i er.

Helvete vad det regnade idag när jag var på Årjängs travbana och satte igång ett automatiskt hyvelsystem tillsammans med min kollega J-O.

Regnkappan gjorde bara att byxorna blev dyngsura och blytunga efter bara en liten stund. Etableringen krånglade dessutom lite i början för att sedan fungera bra fram till lunch. Då bestämde sig instrumentet för att börja krångla igen. Jag gick fram till det (instrumentet alltså) och sa till på skarpen: nu funkar Du din jävla teodolit, annars skruvar jag isär dig i småbitar och lägger dig i en påse när vi kommer hem till kontoret igen. Sen gick jag på lunch. Och se, det tog skruv! För medans vi satt och åt lunch fick hyvelföraren kontakt med instrumentet igen och kunde slutföra dagens arbete.

P.g.a regnet gick det inte att hyvla banan till den tänkta profil som har räknats fram. Av allt som hyvlades loss bildades blixtsnabbt en lervälling som inte gick att hantera.

Nu sitter jag med torra kläder på kontoret och laddar för att gå ut till bilen och lasta ur all utrustning. Då kommer jag att bli blöt igen!

Styckefrusna godsaker

Vi har våra goda vänner Stefan & Britta och deras Johanna hos oss under helgen. Vi har känt varandra sedan våra båda Johannor föddes för sju år sedan.

På dagsprogrammet stod Klässbols linneväveri för mammorna och skogspromenad med barn för papporna. Det visade sig vara älgpangning på vår mark på andra sidan vägen så vi fick åka hem och promenera i vår skog runt huset.

Efter bara 20 meter sätter sig vår johanna på knä och visar på trattkantareller i mossan runt några stenar och en stubbe. Vi börjar plocka och eftersom det var runt 10 grader kallt i natt så bryter vi av svamparna då de är djupfrysna. Synd att vi måste rensa dem, annars hade det bara varit att slänga dem i frysen.

Mammorna kom tillbaka från Klässbol tomhänta, hör och häpna! Papporna har njutit en kall öl och hela gänget har ätit lunch för en stund sedan. Nu ligger det folk och trynar middag i var och varannan soffa vi har här. Riktigt skönt.

Själv tror jag att jag ska ta mig en öl till.

Till salu!

Någon som är sugen på ett schysst gavelradhus i Viksjö, någon mil norr om Stockholm? Det blir visning söndagen den 15 juni.

Bara för att krångla till det lite grann har vi bestämt oss för att renovera golvet i undervåningen nu till helgen. Det innebär att vi måste tömma rummen tillfälligt när snickarna kommer för att flytta tillbaka allt inför visningen.

Varför kommer man då på att byta golv i hela undervåningen så nära inpå försäljningen frågar Du dig säkert?

Jo, många av radhusen här i Viksjö är begåvade med ett känt konstruktionsfel i bottenplattan. Vi tycker att det är bättre att förekomma än att förekommas, så för att slippa alla diskussioner med en eventuell köpare ser vi till att huset är i toppskick.

På lunchen ringde leverantören av allt material till renoveringen och sa att han snart skulle komma. Vad har Du för en bil frågade jag eftersom det är rejält trångt mellan husen. -En treaxlad Volvo med vanligt flak och kran. Svarade han. Jag talade om att han inte skulle komma ända in till huset och att vi skulle få lasta av vid garaget och bära in alltihopa.

Nu slapp vi det eftersom det visade sig att killen var en jäkel på att ratta lastbil.

Jäkla lyktstolpe!

Här vare fullt!

Välkomna på visningen då!

Finn ett fel

Gårdagens spytömning sitter kvar i kroppen och jag känner mig klen. Bestämde mig för en ledig förmiddag och åkte in till Palma för att shoppa cykelprylar. Jag hittade vad jag letade efter och nu är vi tillbaka i vår lilla cykelhåla, Palma Nova, för lite lunch. I eftermiddag blir det hojåka.

Vad är fel på bilden?

photo.jpg

Fredagsfeeling

Idag var det fredagsfeeling hela dagen.

Jag vaknade av att TV:n gick på kl. 07:15 i morse. Tittade yrvaket upp och mindes gårdagens konferens på Quality Hotel i Nacka, där Chaos systems körde Chaos-dagarna.

Invigning

Gårdagens konferens var bra på alla sätt. Föreläsningarna var intressanta, utställarna hade många spännande nyheter att visa upp och jag som ska flytta och lurkar efter nya uppdrag har insett att det inte verkar vara några som helst problem att skaffa nya jobb!Mellan sista föredraget och middagen hade vi en dryg timme till vårt förfogande. Jag löpte som en rem för att få mig en kall öl i bastun på hotellets relaxavdelning. Kunde bara konstatera att jag var ensam om den briljanta idén och fick således njuta naken och allena i värmen tillsammans med en kall Falcon och en kvällstidning.

Middagen med underhållning i form av Tomas Järvheden var trevlig. Jag fick till och med gå upp på scenen och eftersom jag vann andrapriset i tipspromenaden som anordnades under dagen.

 Tomas Järvheden

 Jag ska erkänna att jag var lite bakis när jag vaknade. Jag inser dessuton att jag börjar bli gammal eftersom jag bara orkar att hänga i baren till kl. 02.00, jag dricker vatten mellan ölen och måste ta av mig glasögonen när jag ska titta på någonting på nära håll……

  Nanna kudden

Föredragen var intressanta idag också men hjärnan orkade inte ta till sig allt och lunchen kom därför som en befrielse. Om det var på grund av gårdagen eller om kocken hade en dålig dag vet jag inte, men lunchen var långt ifrån bra!

Det var några föredrag efter lunch också, men jag checkade ut och begav mig mot kontoret.

Det var lite vår i luften och jag kände en stigande känsla av fredag. Den förstärktes av den uppsluppna stämningen på kontoret. Vi garvade högljutt och hjärtligt åt egentligen ingenting runt fikabordet.

När jag kom hem var svärmor hos oss. Det är inte bara jag som inser att jag håller på att bli gammal för jag fick Omega-3 kapslar av henne i försenad födelsedagspresent. Inte ens detta faktum fick min sköna magkänsla att vika. Vi började med maten och jag hällde upp en Belgisk Maredsous 8 och fick fredagsbarometern att stiga ytterligare.

Nu är maten avslutad och jag sitter och sippar på en Calvados till kaffet. Jag mår bra, det kan inte bli så mycket bättre just nu.

Trevlig helg!

Bilderna från konferensen som fastnade i min mobilkamera kan ni ser här: www.pixbox.se

Nu vänder det!

Efter att hela familjen varit mer eller mindre sjuk sedan början av oktober förra året börjar det att lossna nu. Jag införde besöksförbud både hemma och borta för en vecka sedan. Det innebär att vi bara träffar de personer som vi måste just nu. Har också köpt desinfektionsmedel på apoteket som jag har tvättat alla prylar i huset som man kommer i kontakt med dagligen. Peppar, peppar ta i …. Jag tror att det har hjälpt.

Jag har börjat cykla igen. Idag körde jag Viksjö – Kungsängen ToR, det var gris-jobbigt! Men härligt, tro mig det var fan i mig underbart!

I torsdags kollade jag V64-kupongen från i onsdags. Satte alla utom 4:an i första loppet. Det var på det där berömda f-håret. Den hade ungefär samma platsodds som vinnaren…… Rätt rad & utdelning V64 20080109

Nu fick jag några femmor och en skrälldus med fyror, och som min polare sa: nu är ju i alla fall din Mallis-resa betald. Tack för det ATG!

När jag kom tillbaka från lunchen samma dag hade jag fått ett mail där det stod: Grattis! Du har vunnit en Ipod. Jag var med i en slogan-tävling i höstas och jag som inte ens tycker att slogans är någonting att tävla i. Men det måste ha varit något telepatiskt för jag hade min slogan klar mindre än 1 minut efter det att jag hade öppnat mailet. Och så gick det ju som det gick.

Min nya cykel skickades från Spanien i början av förra veckan så den bör dyka upp nu.

Fan, jag tror att det vänder nu!

Ska nog ta och skrapa trisslotterna jag köpte i onsdags…..

Glass till frukost och öl till lunch

Lilltjejen Ida har ju haft otur ett tag nu. För några veckor sedan bröt hon käkbenet och nu har hon haft influensa sedan i söndags.

Med brutet käkben vill hon av förklarliga skäl inte äta så mycket och influensa med hög feber gör henne inte heller speciellt matglad. Vad gör man då när hon direkt efter frukostvällingen säger att hon vill ha en glass? Hon fick naturligtvis sin glass eftersom allt hon får i sig är bra just nu.

Glass

Öl


Själv tyckte jag att jag behövde något gott att dricka till lunchen bestående av spagetti o köttfärssås från gårdagen. Valet av dryck avgjordes genom ko-bingo och utfallet blev en Affligem Dubbel. Den var lite för söt och beskan eller anstrykningen av jästsmak var lite för påfallande för min smak.

Tankad, packad och glad!

Jag var på konferens av den lite enklare sorten torsdag-fredag före helgen. Packade bilen innan jag åkte iväg men tog bara med mig det nödvändigaste.

Cykel & portfölj. Bilen är tankad, packad & jag är glad på väg på konferens


För min del började den riktiga resan till konferensen först efter lunch då jag plockade ur cykeln ur bagaget och cyklade de 10,5 milen mellan kontoret i Sundbyberg och den lilla stugan på Blidö där vi skulle hålla till. Vägen gick över de små vackra vägarna via Vallentuna, Angarn, Riala, Penningby, Furusund och färjan över till Yxland och Blidö. Den vägen kan jag varmt rekomendera.

Vädret var kanon och cykelturen gick bra trots 2 punkteringar. Väl framme på Blidö 5 timmar senare fick jag en kall öl och en macka innan vi gick och bastade och badade i havet.

Det bjöds på färska räkor och småplock till förrätt. Varmrätten bestod av grillad lax med kokt potatis och några olika såser. Mums!

Kvällsaktivitet


Vad konferensen handlade om? Bullervallar, tror jag….

Gratis träning på lunchen

Vägvisare


Cyklade (som för det mesta) till jobbet idag. Lilltjejen Ida tyckte att det var roligt att ha mössa! på sig när hon hängde efter med påhängscykeln ner till dagis. Det var bara 6 grader varmt när vi gick ut 07:15.

Efter sedvanligt kram- och pusskalas åkte jag till jobbet.

På lunchen hade jag några ärenden att göra inne i stan. Jag har dryga milen in från kontoret i Sundbyberg. Härligt väder och lätt medvind gjorde cykelturen snabb och behaglig. Motvinden på väg tillbaka var snäll mot mig och jag njöt av Stockholms analkande höstväder.

Efter raggardusch deluxe (vatten och deo) och en torr T-shirt sitter jag nu 65 minuter senare och käkar snabblunch på kontoret.

Vad gjorde Du på lunchen?

Utflykt 2007

Polaren Thomaz, som ser livet som ett äventyr, fick mig att avstå SingleSpeed VM i Scotland till förmån för en äventyrsresa till Skeikampen i Norge. Där hölls nämligen evenemanget Utflukt 2007.

Torsdag
Vi packade bilen på torsdagsmorgonen och drog iväg. GPS:en sa 68 mil till ankomst men sällskapet var trevligt och samtalsämnena många. Vi försökte att lokalisera Leffe som också skulle till Skei, Leffe är en kompis som T hade träffat på Costa Rica 2006. Leffes lilla Fiesta hängde inte med min röda sportbil så vi bestämde oss för att sluta vänta och dra på till lunchstoppet hos min svärmor i Arvika. Jag och T hann skruva ihop svärmors nyinköpta motionscykel innan Leffe kom fram.

Jag har tagit till mig det väsentliga av Värmländska seder. Nationalrätten Nävgröt med fläsk och den självklara drycken Skogsstjärnan. Jag och min kära svärmor bestämde oss för att bjuda på den värmländska nationalrätten, dock utan alkohol. Både T och Leffe åt rejält och påstod att de tyckte det smakade gott.

Allt är dyrt i Norge, därför bestämde vi oss för att bunkra matvaror. Det nya köpcentret i Charlottenberg blev nästa stopp. När vi drog vidare ville T köra. Visst fick han det. Det var en jäkla tur för jag hade blivit vansinnig på alla Norrbaggar som konstant kör 10 km under gällande fartbegränsning hela tiden. T däremot kunde hålla sig lugn hela vägen upp till Skeikampen.

När vi kom fram träffade vi Geir som också var med till Costa Rica. Geir var en kille i min smak. Precis som jag gillade han öl och cykling. Hans hemsida hittar Du här: bermaster.com

Geir hade varit i stugan sedan tisdagen tror jag. Det hade regnat i princip oavbrutet sedan dess så Geir hade druckit öl mest hela tiden. T & jag hade med oss tre plattor öl så Leffe skulle inte behöva ha med sig några öht. Det hade han ändå och vi skällde lite på honom. Vilken jäkla tur att Leffe inte löd oss för biran tog slut till sista burken på lördagsnatten innan vi skulle åka hem.

Det blev ingen cykling som vi hade planerat. Vi satt i stugan, drack bira och lärde känna varandra istället.

Fredag
Första dagen på Utflykt 2007. Vi bodde ju nere i stugbyn och samlingsplatsen för stigturerna var uppe på Tunet. Vi hade 1000 m konstant brant uppförsbacke till starten, jäklar vad jobbigt!

Vi valde den enklaste gruppen ”livsnytere”. Några var riktiga nybörjare, så gruppen delades upp i två grupper. Detta gjorde oss till svans eller kvast i den främre gruppen som trots ”livsnyteriet trampade på riktigt fort. Leffe däremot hade inga problem med farten. Han är en krutgubbe på dryga 60 bast som trots helt paj rygg och en hand som har fastnat i infällt läge cyklade skiten ur Livsnytere-gruppen och bombade ifatt expertgruppen…

I början av turen fick vi släpa och bära cyklarna en hel del och jag tänkte ”var det här så jäkla roligt? Åka 75 mil till Norge för att bära cykel…” Men vi fick verkligen lön för mödan. Det var grum skrattfest när vi bombade utför på helmulliga singletracks som slingrade sig förbi små fjällsjöar eller klängde sig fast på krönen av überbranta raviner.

Till fikastoppet hade T och jag kommit på snilleblixten att ha kall grillkorv med oss. Perfa! Det var bara en immig Ringnes Pils som fattades. Till efterrätt blev vi bjudna på vattenmelon av en tokig Norrman. Han hade burit med sig en melon som säkert vägde 5 kg i ryggan hela vägen. Reeespect!

Singletrackandet fortsatte men nu i form av uppförsbacke. Det var tungt men vyerna och löftena om ännu mulligare utförskörningar fick oss att hålla kadensen uppe. Flera fjällsjöar och fjällbäckar passerades eller korsades. Det smarta draget att köra i vinterpjuck av Gore-Tex visade sig vara en fullträff. Det var rejält blött och lerigt även uppe på fjället, men våra fossingar var varma och gosiga hela dagen.Det var knappast märkbart när stigen började luta utför. Men snart slingrade den sig utför som en kåt boaorm längs den norska fjällsidan. Weeeehaaa! T bombade utför och klarade den avslutande branten med såphal lera. Själv skickades jag ut i grönskan vid sidan om på samma ställe… Denna brant kallas numera Lerstigen.Nu var det enligt GPS och guide ca 5 km grusväg kvar ner till Utgångspunkten. Lite trist avslutning på en i övrigt superfilibabba-tur tyckte vi och trampade iväg. Kort därefter sa en norrman att vi skulle leta efter en stig som svängde av åt höger. Den var tydligen svår att hitta men skulle vara lite roligare än grusvägen. Vi spanade och hittade stigen som visade sig vara en lite mindre väg. Nåja, lite roligare än stora grusvägen borde den ju vara. Vi stannade en kort stund och fick med oss ytterligare några cyklister. I likhet med Lerstigen märkte vi knappast att lutningen ökade förrän farten var så pass hög att vi fick börja bromsa. Nä vad f-n, här bromsas inte när man har så fina stigar att bomba på! Jag slängde i en tyngre växel och accelererade. Farten låg över 50 blås när stigen ändrade form från slät och rak till någonting med två djupa traktorspår som liknade en rodelbana. Jag hamnade i ett av spåren och hade några sekunder där jag tvivlade på att jag skulle klara det. Nu gick det bra och jag tog den kommande kurvan på kanten av spåret med SPD:n urklickad. I med foten igen och accelerera. 3-4 kurvor senare var vi nere på grusvägen och stannade för att bara asflabba. Trippelt Weeeehaaa! Denna väg kallas numera Traktorstigen.

Eftersnack och garv i stugan. Det gick en del pilsner. Senare på kvällen fick jag den briljanta idén att åka upp till puben. Ingen i stugan var sugen så jag trampade iväg själv. Tänk vad lätt den där 1000-metersbacken kändes med vetskapen om en kall pils på toppen! När jag rullade hem till stugan missade jag avfarten med ca 1 km. Fick därför trampa tillbaka, uppför naturligtvis, för att hitta hem.

Lördag
Vädret såg ännu bättre ut än på fredagen, dock syntes några mörka moln långt bort. Samma procedur, 1000 meter uppförsbacke till starten.

Idag tog vi liften upp till toppen och cyklade iväg längs en fjällkam med vidunderlig utsikt. T kände sig skraj och hade av någon anledning svårt att få flow i åkningen. Själv tyckte jag att stenarna såg elakt vassa ut och tog det lugnt därefter. Snart kom vi till en brant där vi fick klättra ner med cyklarna. Tydligen var det två FR-kids som tog branten utan fotisättning. Reeespeect!

Kommande timme kan sammanfattas med kort cykling – bära, släpa cykel – kort cykling – bära, släpa cykel o.s.v. Till på köpet började det att ösregna! Bara att slita vidare. Vi samlades vid samma ställe som dagen innan för att fika. Det var inte njutbart med kall korv idag och regnet strilandes ner innanför jackan.

Vi var rejält slitna när vi drog iväg längs samma stig som igår. Bestämde oss därför att fortsätta gå med cyklarna trots att stigen var cyklingsbar. Detta var helgens andra riktiga genidrag eftersom vi vilade oss medans vi gick och var återigen pigga när den kåta boaormen låg inför våra fötter igen. Nu visste vi ju vad som väntade och orkade satsade lite extra från början. Jävlar i min lilla låda vilken skrattfest! Lerbranten var lika dum mot mig som tidigare men jag skulle visa vem som bestämde. Knatade därför upp igen och satte den direkt. Wooopiiiidoooo! Tyvärr hade en kille vurpat rätt illa och skadat knäet när vi kom ner till vägen. Han hade fått hjälp och folk pysslade om honom. Bil var på väg och vi kunde inte göra mer. Trampade iväg med vetskapen om Traktorstigen… Vi väntade in lite folk som följde med oss Svenskar. Jag visste ju vad som väntade och kunde köra på lite extra. Var först ner och kunde samla in alla cyklister nere vid grusvägen. Samtliga dök upp efter sista kurvan med ett flin som gick från öra till öra!

Eftersnack och obligatorisk pils i stugan. Vädret var fint och vi samlades ett gäng Svenskar och Norskar utanför vår stuga i sann förbrödring. T:s superdyra I-Podhögtalare levererade schysst musik tills en av Norrbaggarna ville höra Carola´s ”O´h Mickey” Då hängde sig I-Poden!

Senare på kvällen fick jag med mig Geir upp till puben. Han är en stark jävel och jag slog mitt backrekord med drygt tre minuter, halvpackad! Det är dyrt i Norge. Vet ni vad det kostar att bjuda 4 polare på bärs? 300 Norska pengar. Det är ju för f-n 360 kronor! När vi kom hem till stugan gjorde vi oss varsin fyllemacka och drack upp de två sista ölen! Snacka om bra timing.

Söndag
T kände sig krasslig och avstod. Gammelgubben Leffe hängde med ungtupparna i grannstugan på en 4-timmarstur medans Geir och jag cyklade en kort lugn tur. Vi trampade samma 1000-metersbacke upp till starten och vidare ut på fjället längs grusvägarna. Det gick bara uppför och vi samlade ihop drygt 4 km uppförskörning innan vi var framme vid den underbara Traktorstigen!Geir ville fortsätta en bit till men jag tyckte att det räckte och gjorde mig redo för utförsåkning. Jag satsade, med mina mått, hårt och småhoppade på stenar och mindre gupp. Jag var säkert så högt som 15-20 cm ovanför backen. Nu kunde jag ju svängarna och kände skönt flyt nerför ända till sista kurvan. Där stod det 8 jävla kossor (ja riktiga kor alltså) mitt i vägen! Panikbroms, sladd och en jävla tur gjorde att jag kom förbi. Men jag kände doften av koskit direkt ur arslet på dem. Så nära var det, bara så att ni vet!

Hem och packa och städa ur stugan. Vi tog Geir med oss i bilen och körde honom till Oslo. 25 mil i Norge tar 4 timmar. Vi körde de resterande 45 milen på svenska sidan på samma tid! Vad fan är det med norrmännen?

Sammanfattning
Terrängen uppe på Skeikampen är inget för nybörjare om man inte kör på grusvägarna förstås. Vi släpade, bar och puttade cykel mycket men det var det värt. Nästa år ska vi bo uppe på Tunet där alla begivenheter finns och turerna startar och hoppas att vi får med oss några fler svennar.

Resten av mina bilder hittar Du här: pixbox.se och polaren Thomaz proffsbilder hittar Du här: thomaz.se

Tråd på Happymtb.org: Skeikampen i Norge 17-19 Augusti [Terrengsykkel]