Träning på G!

Den här veckan kommer inte att gå till världshistorien som den mest träningsfrekventa. Jag vet inte vad som har satt stopp för att åka ner till Hälsokompaniet. Det kan vara sportlovets fel, eller så är det latmasken. Det kan också vara lite halvmedveten planering. Jag har som mål att träna 4 timmar per vecka, 1 är redan gjord i måndags och under helgen vankas det vanliga intervallpasset på lördagen och Vasaloppsspinning på söndag. Då trampar vi mellan Sälen och Mora utan att ta oss en enda meter. Hur jävla inspirerande är det? Men jag spräcker 4-timmarsveckan med 50%.

Magen är under kontroll men blodtrycket är lite högt. Det är på gränsen och vi ska undersöka lite mer innan det blir dax för meducin.

I morgon blir det bike-fit i Karlstad. Skoghalls CK har bjudit in till uppmätning av gubb-lekamen av ingen mindre än Glenn Magnusson. Det ska bli spännande och se om jag sitter som en säck potatis, eller så blir det ett jävligt dyrt konstaterande av att allt är inställt efter konstens alla regler.

Nu är det käk på gång och jag tror att jag ska våldföra mig grovt på en rödvinsdunk.

Bild

Plopp!

Årsbokslut i text och bild

Då var ytterligare ett år till ända. Mycket har hänt men ändå inte. Den stora grejen är ju naturligtvis att familjen flyttade från Viksjö norr om Stockholm till Högvalta strax utanför Arvika i somras och den grejen har väl präglat hela året på flera sätt.

Men för att sammanfatta året mer kronologiskt så började det nya året med en alltid lika trevlig nyårsfest hos familjen Backlund.
Nyårsfest

Ida lär sig åka skridskor
Ida på skridskor för första gången

Favoritpuben i Jakan slog igen för gott. Jag såg till att vara med på bartömningen
Highlanderklockan stannar för alltid

Johanna och Ida provade på slalom i Lofsdalen för första gången. Jag misstänker att det inte var den sista.
Systrarna slalom

Jag rakar skallen och flätar skägget för första gången. Den rakade skallen och det flätade skägget var lite rekvisita till cykelresan till Mallorca som jag och några kompisar gjorde i mitten av april
rakad och flätad En kall öl på en av cykelrundorna under veckan på Mallis

Ida har otur som vanligt och får infektion i ett vanligt skrubbsår. Detta resulterar i antibiotika och ett nästan oräknerligt antal smärtsamma bandagebyten
Ida i bandage

Ida lär sig cykla
Ida kan cykla

Tokrenovering av radhuset som sedan säljs i rätt tid i början av juni
Tokrenovering några dagar innan visning

Alternativa OS, eller ett riktigt 120-årskalas, går av stapeln i Gunnarskog utanför Arvika
Alternativa OS - eller en riktig 120-årsfest

Flytten till Arvika går 23-24 juli. Stockholms största flyttbil får rycka in för att vi ska få plats med alla saker
Flyttlasset går från Viksjö Flyttlasset kommer till Arvika

Röjning av sly och renovering av huset påbörjas
Röjning Renovering

Förutom Mallisresan så drog polaren Tomaz och jag med några kompisar till Skeikampen i Norge för att njuta av stigsykkling under en helg i mitten av augusti. Eftersom Norgeresan kändes bra i benen bestämde jag mig för att köra ”Glafsfjorden runt” helgen efter. En nätt liten runda på 86 km, med sluttid på 2,52 och drygt 30 km/tim i snitt. Nöjd som f-n!
Cykelhelg med polaren Thomaz En halvfet räsercyklist i sina bästa år.

Min låtsasbror Magnus, numera känd som Ugglan Helge, med sambo kom på besök i oktober. En mycket trevlig helg med god mat och dryck samt tokiga påhitt
Magnus "Ugglan Helge" Karlsson

Ida har gått på dans med Funky-kids hela hösten. Här rockar de loss på avslutningen
Ida showar på Funky kids-avslutningen

Johanna och Ida var lucior i sina respektive tåg på skola och dagis
Johanna i luciatåget på Agnetebergsskolan Ida i luciatåget på Prästängsgården

Och så blev det jul. Familjen Janssons egenhändigt huggna gran från egen skog pryder det nyrenoverade vardagsrummetFam. Janssons första egenhuggna julgran från den egna skogen

Året kommer traditionsenligt att avslutat på samma sätt som tidigare tillsammans med familjen Backlund. Jag är självutnämd fyrverkerimästare……..
raketer

GOTT SLUT & GOTT NYTT ÅR!

Presenter

Jag och min fru fick några timmar för oss själva igår då vi ilade mellan luciafirande på skola och dagis. Vi passade på att köpa några julklappar. När vi gick där på gågatan i Arvika så frågade hon mig vad jag önskade mig i födelsedagspresent. En cyclocross svarade jag tvärsäkert och förklarade i snabba drag vilka fördelarna var med en sådan cykel.

Önskepresenten, en cyclocross från Nishiki

Jag tolkar hennes tystnad som att hon förstår……….

HappyMTB inviger nya LB

Jag är i Stockholm och jobbar några dagar och passade på att äta middag hos min kompis Hanna som är krögare på krogen Lilla Barkarby.

LB har byggt ut lokalerna och fått både en schysst matsal och en ny pubhörna. Stor officiell invigning hölls i tisdag men vi får väl se kvällens visitation som Happys invigning av den nyrenoverade lokalen. Tack Hanna för Give-away-påsen!

Några av mina cykelkompisar dök också upp. Nu sitter jag i baren och smuttar på ett smakprov jag fick av Hanna.

Nya förutsättningar, och nya prylar

Jag var lika spänd som när man har köpt en ny cykel och vill ut och prova. Ja, ni som delar min hobby vet vad jag talar om.

Jag fick alltså hem min nya gräsklippare i slutet av förra veckan och i lördags var det dax för premiärturen och premiärklippningen. Klippaggregatet spinner som en katt när jag rullar iväg över gräsmattan. Jag snurrar runt några varv och tycker att att det känns bra.

Floff, floff, floff!

Vad i h-vete? drivremmen till klipparen har hoppat av drivhjulet. Nåja, den är ju inte inkörd ännu. Vränger tillbaka remmen, kollar att allt verkar OK och kör vidare. Efter ungefär 10 floff, floff, floff på en timme ger jag upp.

Stiga villa är ett riktigt nerköp om man har en gräsmatta med lite mer kupering än en golfgreen. Konstruktionen hur drivremmen går mellan traktor och klippaggregat medger inte att aggregatet rör sig speciellt mycket. Dessutom gör framhjulsdriften att man kör fast rätt lätt om inte gräsmattan är slät som ett salsgolv.

Nåja, gräset växer och måste fortfarande klippas……

Var därför och köpte en Jonsered gräsklippartraktor med uppsamlare och mulchertillsats i går.

Den här modellen vet jag fungerar.

Någon som vill köpa stigan?

Glafsfjorden runt 2008

Arvika IS cykelsektion har tagit upp traditionen att anordna ett motionslopp på cykel runt Glafsfjorden i Arvika. Jag bestämde mig tidigt i våras att jag skulle köra, lite som en nypremiär för mig på min nya hemmaplan. Nu har det ju inte blivit så mycket, eller faktiskt ingen, träning för mig hittils i år men jag ställde mig i alla fall på startlinjen denna fina sensommarlördag i augusti. Planen var att rulla igenom de 86 km långa loppet med en snittfart på drygt 25 km/tim och en sluttid på strax under 3,5 timmar.

Masterbilen ledde oss länge i önskad fart innan han drog på och jag fick se storfräsarna dra ifrån så det sjöng om det. Själv lallade jag på i dryga 30 km/tim i en rätt stor och ostrukturerad klunga. Ibland funkade växeldragningen bra och ibland inte alls. Men vi trampade på och hjälptes åt så gott det gick. Det var en härlig känsla att susa fram i över 45 km/tim på landsvägen utan någon som helst ansträngning.

Nu visade det sig ju att man faktiskt måste träna en del för att cykla fort, så efter 72 km fick jag tacka för mig när krampen satte in i både lår och vader. Jag noterade snittet på 34 km/tim och kände mig faktiskt nöjd ändå. De 14 sista kilometrarna gick betydligt saktare och med pedaltekniken: 10 tramptag-vila-parera kramp -> 10 tramptag-vila-parera kramp o.s.v.

Jag kom i mål på tiden 2,48 med snittet 30,4 km/tim.

Rätt bra för en otränad, fet, snart 40-årig grabb. Jag är nöjd.

Last call at finölspuben i Viksjö

Kul att vi lyckades klämma in en finölskväll trots regn och köksplanering. Thomaz tog elbilen med cykeln på taket och kom över i kväll. Det behöver inte vara något märkvärdigt mer än ölen eftersom båda är smått lyriska över Belgisk öl.

Jag fick hjälp av T med en massa fix på min Linuxserver som inte har funkat riktigt bra. Nu verkar allt snurra problemfritt.

Vi snackade om cykel, datorer, bilar, öl och flera andra mer eller mindre onämnbara ämnen som vi snuddade vid.

Synd att inte flera har nappat på blänkaren om en riktigt härlig cykelhelg på Skeikampen i Norge. Min tråd på Happymtb har helt dött ut. Vad man missar om man inte åker? Tre underbara cykeldagar i fantastisk fjällterräng, fest, öl, och cykelsnack! Vi har redan fyllt en stuga, men det hindrar ju inte att några andra happyiter bokar en egen stuga och hänger på.

Nåja. Sista kvällen, på det här sättet, innan jag flyttar till Arvika var jättetrevlig som vanligt. Men av någon anledning blir det mindre gjort så fort grannen Tobias kommer in. Jag vet inte riktigt vad det beror på….

Elbil till trots, men med den akoholhalt som T lyckades pumpa in i sitt blodomlopp så får man inte köra. Kanske inte ens cykla? Natten var mörk och jag fick låna ut min superstarka Dinotte-lampa så att han skulle finna vägen hem.

Järfälla Games 2008

Så var det alltså dax för årets upplaga av Järfälla games. Den tävling där ett gäng gamla jobbarkompisar mäter sina krafter med varandra och får en anledning att dricka öl mitt i veckan.

Som regerande mästare från förra året låg det på min lott att arrangera årets tävling. Jag gillar ju precitionskastning och valde därför varpa. Jäklar vilket problem jag hade att fixa fram en uppsättning varpor. Men till slut hittade jag Varpakungen i Visby och fick, endast några timmar innan tävlingsstart, en låda varpor utkörda med budbil från ett lager i Västberga.

En varpabana skall vara ungefär 20 meter lång och trots att varporna vi använde bara vägde ett kilo fick jag ta i ordentligt för att komma fram till pinnen.

Under spelets gång kunde man ana deltagarnas varierande färdigheter i att kasta varpa. Vi hade tidigt en kandidat till årets inteckning och trots att jag spelade bra åkte jag på däng när jag mötte honom.

kastandet förflöt under trevliga former med korta avbrott för vätskeintag och allmänt skitsnack. När vi inför de sista matcherna räknade ihop ställningen såg vi att en otippad segrare var i antågande och endast ett smärre under kunde stoppa honom. Nu inträffade inget under och Urban fick stå som segrare för 2008 års Järfälla games. GRATTIS!

Segerbanketten hölls på den nya Highlander pub. Ingen höjdare på något vis varför vi avslutade, som sig bör, i källaren på kommunalhuset där en eller två ljumna burköl intogs……

Eller avslutning förresten. Vi var tre som drog vidare till min favoritpub, Lilla barkarby. Där flödar den Belgiska ölen tack vare den ölkunniga krögaren Hanna.

Jag fick ögonen på en Maredsous 10 och beställde. Hanna, som är noga med att man dricker rätt öl vid rätt tillfälle frågade som vanligt vad jag hade druckit tidigare. Mycket svarade jag. Han log och hällde upp….

Några öl senare vinglade jag hem på cykeln. En cykelväg är ungefär 2 meter bred, men trots detta hade jag svårt att hålla mig på den. Vid ett tillfälle besökte jag en stor nyponbuske…..

Alla i familjen kan cykla!

I höstas hissade jag ner sadeln i botten på en av 16″-cyklarna som stod i förrådet för att Ida, då drygt 4 år, tjatade om att få prova att cykla utan stödhjul.

Det funkade skapligt så länge hon var koncentrerad på uppgiften. Det märktes direkt när hon fick ögonen på någonting annat. I sina bästa stunder fixade hon 15-20 meter med mig springande bredvid.

Sen blev det vinter och senare vår. Den lila cykeln utan stödhjul åkte fram igen och jag spran bakom och hejade på. Samma sak som tidigare, när koncentrationen var hög funkade det bra och när hon fick ögonen på någonting annat bar det oftast iväg in i någon buske eller så.

För någon månad sedan gick vi på långpromenad och flickorna fick cykla. Eller jag fick springa mig riktigt trött eftersom Ida cyklade allt längre sträckor utan att jag behövde hålla i.

Förra veckan cyklade hon i princip helt själv till skolan i området när vi skulle hämta storasyster Johanna.

I dag tog vi en promenad till min far som skulle bjuda på mat nere på Viksjö Golfklubb. Nu hade någonting hänt med Ida. Hon trampar iväg i lugn takt och har inga som helst problem att hålla balansen i flera hundra meter. Jag behöver bara småjogga några steg ibland för att hålla jämna steg med henna och vara beredd på att hon ska stanna. För att bromsa har hon inte riktigt hajat ännu. Det är allt eller inget!

Ida cyklar 1 Ida cyklar 2 Ida cyklar 3

Ida cyklar 4 Ida cyklar 5

Ida cyklar 6

En superglad Ida som cyklar själv och avslutar turen med en stoppsladd på grusplanen utanför huset!