Hög puls!

Har tränat halvskapligt de senaste två åren. Jag gillar att träna men har lite för lätt att slå på belöningssystemet med träningsfritt, skräpmat och alkohol. Jag tränar bra i några veckor sen faller jag igenom. Man skulle kunna kalla det jojoträning.

Träningen har inte givit det resultat som jag har önskat. Visst, jag har kört både hårda spinningpass och känt förbättring och jag har kört Vasaloppsspinning i 4 timmar utan att ramla ihop och jag har ökat på vikterna på gymet. Men jag har inte gått ner i vikt och jag har bara blivit marginellt starkare på vanlig utomhuscykling. Sen är jag lite besviken på mig själv att jag har satt mig i den här situationen. En stor fet gubbe med begynnande hälsoproblem!

Nu har jag tagit tag i det här på allvar genom att anlita Simon Nillson, PT på Hälsokompaniet i Arvika, som ska hjälpa mig att komma i form igen. Jag  har satt upp två mål för 2014, jag ska gå ner 10 kg i vikt och ta personligt rekord i bänkpress med 130 kg. 130 kg är sorgligt nog bara 5 kg mer än vad jag väger just nu.

Jag blir hög av hög puls och med rätt upplägg så kommer jag nog att fixa vikten utan problem och bänkpressrekordet med lite jäklar anamma!

Bänkpress

Träningsnostalgi och mental återhämtning

Under vilodagen från jobbet idag passade jag på att åka norrut för att cykla, bli nostalgisk och träffa bästa kompisen i Torsby. Han jobbar som tränare på skidgymnasiet där vi båda gick i mitten av 80-talet. På dagens träningsschema stod det löpning på tallhed i Lekvattnet ett par mil norr om Torsby.

Jag fick en kort återgivning av vägen dit via telefon när jag satt i bilen. Det är ju ändå 28 år sedan som jag själv gjorde dessa löppass på denna underbara tallhed som sträcker sig längs med E16 mot Norge på ena sidan och en grusväg och ett snirklande vattensystem på den andra sidan.

Träning i Lekvattnet
Jag hittade direkt och där skidgymnasiets bussar stod parkerade var det bara att stanna, plocka ut fetingen och trampa ut på tallheden för att leta skidungdomar och gamla tränare.

Cykelpaus
Glest med tall, lingonris, mossa och ett stort nät av mindre eller större stigar gör cykelturen variationsrik. Men det suger när det är mjukt och mossan tar i pedalerna så efter en stund tog jag en välbehövlig paus vid en bank ner mot ån. Färden fortsatte sedan längs större stigar för att spara på de Janssonska benen en stund.

Bäckövergång
Den lite större stigen var skön att trampa på och jag märkte inte att det lutade utförs förrän jag behövde korsa en bäck och inte längre såg grusvägen som vi hade gjort upp att vi skulle hålla oss nära för att hitta varandra, kompisen och jag alltså. Den där bäcken visade sig ligga typ 20 meter lägre än vägen och enda sättet att ta sig upp var att knuffa cykel. Jag kunde ju ha tagit stigen tillbaka, men tyckte inte att det var tufft nog. Väl uppe på vägen igen så hittade jag kompisen och vi gjorde sällskap tillbaks till bussarna och sedemera Torsby för dusch och en pizza.

Stjerneskolans skidgymnasium
Kompisen var tvungen att dra ut på ytterligare ett träningspass med en annan årskull men jag hade ingen brådska utan tog kaffe på maten tillsammans med min gamla tränare Leif. Vi hade en trevlig pratstund om allt möjligt och när han var tvungen att jobba igen så åkte jag ner till skidlinjen där jag gick mellan 1985 – 1988. Jag tog ett varv i korridorerna på skolan och kollade in gym och vallabod men konstaterade att kafeterian hade flyttats. MINST SAGT SKANDAL!

Cyklingen blev rätt kort men var bara en del av denna dags helhetsupplevelse. En av de bättre dagarna på länge!

Karta

Drag i dieseldojorna

Har jobbat hemma hela veckan. Först eftersom Anna Karin var till Stockholm och jobbade, då blir det lite tajt att lämna och hämta ungarna och få till ett vettigt antal timmar i Karlstad. När Anna Karin kom hem skulle ena bilen in på verkstad och det blev lite råddigt att få till logistiken med bara en bil, ungar och att passa tågtider. Äh, jag är lite bekväm också. Men att sitta hemma med en kaffemaskin på köksbänken och en kakburk i skafferiet ger inga medaljer. Jag har i alla fall hunnit med två korta styrkepass mellan lämn och hämt på ungarnas aktiviteter. Jag tog i så till den milda grad i måndags att jag fortfarande inte kan räta på armarna. Det är kanon!

Men idag var det dax för spinning igen. Det stod distans på kvällens pass, men jag var oförskämd och körde ett eget pass bestående av backe, backe och åter backe. Jag lät backen vara jämnbrant under hela passet. Jag hade rätt svårt att komma upp i puls och när jag väl låg där uppe i gul zon hade jag svårt att stanna kvar. Så fort jag drack eller släppte av lite motstånd så sjönk pulsen. Jag fick helt enkelt gneta på och hålla mjölksyran stången. Det var tungt, men det gick bra och benen spann på som en långmilad diesel-Merca.

Så här jobbigt var det idag!

Pulskurva

Nu är benen fulla av geggamoja och jag har käkat våfflor med sylt!

Veckofinal

Jag tycker att jag reparerade de glada räkmackornas och de skummande ölens dagar i Göteborg förra veckan rätt bra!

Onsdag: styrketräning

Torsdag: Spinning VO2max

Lördag: Spinning intervall + Core-styrka

Söndag: Spinning VO2max

Sammanfattning: onsdagens styrkepass var tråkigt, och när jag har tråkigt på gymet blir det mest bänkpress. Jag är fortfarande pinsamt svag i bänk, men det går åt rätt håll. Torsdagens spinningpass var grymt inspirerande tillsammans med klubbkompisen Per. Jag kände mig som en dieselmerca utan blårök och fixade 45 minuter mellan 80-90% av maxpuls. Lördagens intervallpass går väl inte till historien som ett av de bättre, men core-träningen gav mig ett kvitto på att Pripps-muskeln måste tränas på ett annat sätt än tidigare! På dagens spinningpass stod det terräng. Det är lite hipp som happ. Sitt, stå, fort/sakta hej&hå typ. Så jag bestämde mig för att köra tung lågkadens istället. Det gick bra tycker jag kort och gott.

Lågkadens

Det är ungefär en månad kvar till Mallisresan och jag har återhämtat mig med en kall öl, lite pasta och en bit tårta. Life is good!

Kylig vårpremiär

Jag undrar om dagarna i Götelaborg gjorde KAOZ med mina ben eller om det ska vara så jäkla jobbigt att cykla på riktigt?

Alla vettiga pass på Hälsokompaniet var fullbokade så jag bestämde mig för ett utepass i det fina vädret. Solen sken och pippifåglarna kvittrade. Men satan vad kallt det var! Termometern visade -6 grader när jag kom hem! Inte undra på att fingrarna höll på att trilla av och tårna var vita. Jag klädde mig lite för tunnt, cykeltröja och vindjacka funkar inte ännu! Men jag kan i alla fall konstatera att mitt idoga spinnande har givit resultat. Benen känns starkare och i den så kallade ”branten” mot Kärsmossen och slutbacken vid Ernas blommor spurtslog jag alla och kunde defilera in i mål till folkets jubel!

Grafer, kartor och andra viktiga data finns här: FunbeatFåneri

Vårpremiär

Någon annans vecka

Den här veckan är vigd åt andra. Ägna mig åt mig själv får jag göra fr.o.m. söndag….

Almanacka

Idag åker jag till Sveriges baksida Götelaborg för att jobba några dagar och kommer hem sent på torsdag kväll. Fredag är det jobb och förberedelser för skidtvävling på lördag. Arvika IS står som arrangör och jag är involverad i sekretariatet som vanligt. Lördag ska det vallas åt två skidfrälsta ungar och tas tid på alla som tävlar. På söndag har båda ungarna träning och så ska jag klämma in ett spinning- och styrkepass.

Sen är det måndag igen!

Träning på G!

Den här veckan kommer inte att gå till världshistorien som den mest träningsfrekventa. Jag vet inte vad som har satt stopp för att åka ner till Hälsokompaniet. Det kan vara sportlovets fel, eller så är det latmasken. Det kan också vara lite halvmedveten planering. Jag har som mål att träna 4 timmar per vecka, 1 är redan gjord i måndags och under helgen vankas det vanliga intervallpasset på lördagen och Vasaloppsspinning på söndag. Då trampar vi mellan Sälen och Mora utan att ta oss en enda meter. Hur jävla inspirerande är det? Men jag spräcker 4-timmarsveckan med 50%.

Magen är under kontroll men blodtrycket är lite högt. Det är på gränsen och vi ska undersöka lite mer innan det blir dax för meducin.

I morgon blir det bike-fit i Karlstad. Skoghalls CK har bjudit in till uppmätning av gubb-lekamen av ingen mindre än Glenn Magnusson. Det ska bli spännande och se om jag sitter som en säck potatis, eller så blir det ett jävligt dyrt konstaterande av att allt är inställt efter konstens alla regler.

Nu är det käk på gång och jag tror att jag ska våldföra mig grovt på en rödvinsdunk.

Bild

Plopp!