Vaknade före klockan 05:40 som den gubbe jag är. Blåsan gör sig påmind från 4-snåret ungefär, men det går att plåga sig kvar en stund till om inte någon annan krämpa vill vara med och leka.

Studsade inte upp direkt utan fick lirka igång kroppen lite försiktigt. Den var inte riktigt med på noterna och protesterade genom att jag började blöda näsblod. Nåja, en tuss i näsan, packa väskan och så iväg till Hälsokompaniet för ett lugnt spinningpass. Benen var lika lite med på noterna som näsan var tidigare och hjärtat hoppade studsmatta mellan vilopuls och mjölksyratröskel. Sen gick brandlarmet men vi fick höra att det inte var någon fara. Brandkåren skulle komma och återställa automatlarmet, då gick strömmen! Vi fick spinna vidare i mörker under tystnad. Nåja, tyst och tyst…. Gubbarna på bakersta raden höll låda för oss allihopa, det var lite småroligt.

Spinningpasset tog slut utan att jag dog och en vecka till med hårda pass återstår, sen ska benen få lugnare träning inför Mallis. Jävlar vad jag längtar!

Sen jobbade jag en hel dag och nu är det helg!