Nu har jag spunnit färdigt. 125 pix till Barncancerfonden och 1 timmes träning känns bra.
Vi hade någon guru-spinnare på storbildsskärm via livelänk från Stockholm som körde mitt pass. Till en början ignorerade jag hennes uppmaningar om tempoökning och rpm’s på tramporna. Men efter drygt 30 minuter så drogs jag ändå med uppför sista stigningen av berget. Då tänkte jag på backarna på Mallis…..
Några reflektioner:
- kondition och styrka är färskvara
- det gör ont i häcken första gången man cyklar på 7 månader
- när alla andra är vältränade och tysta hörs det väldigt väl när man själv flåsar
- gravida kvinnor kan vara starkare än Du själv
- stretching är bra
- bananer är gott
Ahhh… Då kan du ju tänka dig hur jag kommer må efter en vecka på Mallis som är i ännu sämre form än du.
Tur det finns öl där..;)
Spinningsadlar gör alltid ont, det spelar ingen roll om du är tokhärdad från utomhuscykeln eller inte.
F’resten, Simon AKA Simona hade en rätt kul analogi på spinning: Det är som att onanera, det är tråkigt men funkar.
😀
Jag kom försent att se Webbgurun, men träffade Chief of Staff för Lance Armstrong Foundation senare på dagen inne på SATS:
Det var liiite stort!
Lycka till på Maills!